Hoppa till innehåll

MFF i Europa 2014 – del 3 – Ingen tur i Turin

18 januari, 2015

Champions League-äventyret började på riktigt. Spänningen inför gruppspelslottningen var stor och spekulationerna många. Åsikterna var lika många efteråt. Drömlottningen för mig rent evenemangsmässigt var nog”Zlatan-lagen” men det hade varit otroligt tufft sportsligt. Nu blev det kanske lika tufft ändå förstås. Atletico Madrid, Juventus och Olympiacos. När man smakat på de namnen insåg man att det var grejor det också. Jag slapp åter Putin och Lukasjenko och fick i stället tre sydliga resmål i varmare länder vilket kändes bra när hösten började göra sig påmind.
På första gruppspelsturen fick jag med mig två vänner, Bilförsäljaren och Melker. Resa bokades den 29/8.

 

Måndagen den 15/9

Det började bra, med icke morgontidig avresa. I god tid kunde jag och mina reskamrater ta tåget till Kastrup och äta en närande lunch på vårt stamställe, Copenhagen Bar. Biff Bearnaise sköljdes ned med Carl’s Special. SAS eftermiddagsplan tog oss mot Milano Malpensa vilket var bra för SAS har ju lite dålig statistik på den andra flygplatsen Linate. För säkerhets skull lugnade vi oss med en öl och en whisky. Eftersom Melker förståndigt nog inte dricker alkohol fick vi andra två ta hans virre också, så det hanns med två Grants. Landning utan problem, i tid. Molto bene. Vi hade kort om tid för att hinna med vår anslutningsbuss till Turin, eller Torino som jag föredrar att säga. Det heter ju så på det vackra italienska språket och rimmar då inte på begagnad öl. Raskt och smidigt tog vi oss ut från terminalen och hittade snabbt SADEMs buss. Det jublades bak i bussen bland ett tiotal himmelsblåa inklusive Thuresson, när nyheten nådde oss att HIF slagit AIK med 3-1 i Allsvenskan. Tänk, ett gäng MFFare sitter på en buss på en italiensk autostrada och jublar åt HIF!

Torino mötte oss med ösregn men vi hade tur och hittade snabbt en taxi som tog oss till Hotel Alpi Resort. Halv elva på aftonen var vi incheckade och begav oss ut i staden för att få lite förplägnad.

Malmö kommer till stan

Malmö kommer till stan

Vi behövde dock inte gå långt i regnet för att komma till Piazza Vittorio Veneto, ett trevligt gammalt torg med arkader runt om. Temperaturen var sommarljum så vi kunde sitta på Tabiscas uteservering, i skydd av arkaden. En pizza med bresaola på och två Mönchshof öl medan åskan dånade runt oss. Riktigt mysigt. Vi gick en sväng runt torget och hamnade på Joy Joy Club för att jag behövde ladda min iPhone. Vi passade på att ta en Birra Moretti och en Fernet. Jag kände att jag behövde lite mer ström, tittade menande på Bilförsäljaren och han nickade sitt bifall. Självklart skulle vi ha One-for-the-Load så det blev en Grimbergen Double och en Fernet till. Melker körde förstås med Coca genomgående. Klok påg. Därefter läggdags.

 

 

Tisdagen 16/9

Vaknade vid fem med panikkänslor, fick inte luft: Genomsvett. Nej det var inte onda föraningar om kvällens match. Klar mögellukt på rummet. Obehagligt. Sov illa till nio men skippade frukosten för någon timmes ytterligare vila. Det var sen förmiddag när vi gick ut på stan en runda, behagligt väder med +21 grader. Frukost på Café Negrita i form av en Becks. Efter lite sightseeing hamnade vi åter på Piazza Vittorio Veneto men kunde nu sitta i solen (på Café Vittorio Veneto) och ta ett par Warsteiner med gratis tilltugg tillsammans med ett gäng himmelsblåa, inkl. den allerstädes närvarande Olofsson. Vi återvände till hotellet en stund. Jag hade lovat min vän Förortstanten med kompis, som inte hade något hotellrum, att få härbärgera sina väskor hos mig tills efter matchen.

Nu hade även Politikern anlänt och checkat in på Alpi Resort. Tog en Heineiken i hotellbaren med ett annat gäng mer eller mindre vilda MFF-are. Vi var nu fyra man som gav oss ut på stan för att få en sen lunch eller tidig middag, något gott italienskt att äta inför kvällens match. Vi gick och gick och…allt var stängt! Efter att ha arbetat med Italien under hela min aktiva karriär och rest i landet ett flertal gånger visste jag ju egentligen att de flesta restauranger har stängt köket mellan lunch och kväll. Men det hade jag totalt glömt. Jag förbannade min idioti!

Till slut kom vi till järnvägsstationen Porta Nuova, och tänkte att här skulle det ju kunna finnas något öppet ställe. Vi hittade ”Old Wild West” (sic) som…också var stängt…men jag vädjade på min bästa italienska och servitrisen förbarmade sig över oss hungriga himmelsblå. Någon fin italiensk middag blev det inte men dom serverade ypperligt argentinskt kött. För mig en ”Sioux Steak”, det var dock nötkött och inte buffalo. En St Benoit Amber klosteröl till det och lyckan var fullständig.

Vi var nu redo för att ladda inför matchen och begav oss till Shamrock Pub på Corso Vittorio Emanuele II. Irländsk pub, Kindgrens självklara val. Här var det hundratals himmelsblåa och det var med viss möda vi fick i oss en lager av okänd sort. Livat var det, sångerna ekade längs allén.

Shamrock Pub

Shamrock Pub

Återigen blev vi gratisbussade ut till stadion med frenetisk poliseskort och kom fram till Juventus Stadium nästan två timmar före matchen. Minutiös säkerhetskontroll där de flesta fick ta av sig skorna, dock ej oldtimers som jag och Politikern. Någon fick sin snusdosa beslagtagen. Den drabbade fick dock behålla snuset men fick stoppa påsarna rakt ner i fickan. Si, le snusdosor sono molto pericoloso. Farliga vapen, ju. Efter att ha köat tre gånger kom vi till slut in på Juves nya hemmaarena.

Jag har varit på fotboll i Torino en gång tidigare, den 10:e juni 1990. Då var det VM och matchen Brasilien-Sverige slutade 1-2 efter två mål av Careca och ett av Tomas Brolin. Den då nybyggda arenan hette Stadio delle Alpi och med 62.628 åskådare var det fullsatt. Den revs dock 2009 och 2011 stod Juventus Stadium med plats för 41.000 klar.

Stadio delle Alpi 1990

Stadio delle Alpi 1990

1990: Lite yngre, större brillor...

1990: Lite yngre, större brillor…

 

 

 

 

 

 

 

 

20.40, fem minuter till matchstart, det är inte fullt men 31.218 har bänkat sig. Champions League-hymnen spelas, den stora runda flaggan viftas och där nere står Malmö FF. Man får nästan tårar i ögonen, det är något man drömt om men inte vågat tro på. Det känns faktiskt mycket större än man trott. 700 MFF-are känner sig otroligt stolta och sjunger med hela hjärtat.

Juventus Stadium 2014

Juventus Stadium 2014

2014: Mer skägg, lika suddig.

2014: Mer skägg, lika suddig.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20.45 avspark. Det himmelsblåa hjärtat bultar i galopptempo.
Buffon, Chiellini, Pogba, Carlos Tevez…det var inte Brommapojkarna vi mötte precis, det var La Vecchia Signora, ett världslag. MFF körde med 5-3-2-receptet och det fungerade bra i 1:a halvlek. Juventus hade mest boll men skapade inte så mycket. 0-0 i paus kändes bra.

I 2:a halvlek ökade Juventus tempot något och tyvärr tvangs Markus Rosenberg gå ut pga skada efter 53 minuter. Det kändes att MFF tappade lite luft då och kom längre ner i banan. I den 59:e minuten kom det som ett brev på posten, 1-0 genom Carlos Tevez. Efter det stabiliserade sig Malmöförsvaret igen, Robin Olsen briljerade med några fina räddningar, men tyvärr kunde Tevez även göra 2-0 på den försmädliga frisparken i 90:e minuten. Förlusten var inte oväntad och vi tyckte nog alla att MFF stod upp ganska väl så besvikelsen var trots allt inte så stor.

Då var irritationen större när vi tvangs vänta 1½ timme på att polisbussarna skulle ta oss tillbaka in till centrum. När vi väl kom iväg gick det dock fort med ett koppel mc-poliser som körde tutande och blinkande i stafett och spärrade av alla tvärgator så vi hade fritt fram.

Klockan var med andra ord efter midnatt när vi kom tillbaka till hotellet. Många intryck fanns att smälta och man vill ju alltid analysera matchen så vi begav oss åter till Piazza Vittorio Venetos arkader. Där dracks det ett okänt antal av okänd lager. Vi hade en ganska trevlig eftersits, jag, Melker, Bilförsäljaren, Politikern och Förortstanten med kompis. Vid två-tiden sade vi ci vediamo och buon viaggio till damerna, som skulle direkt till bussen för att ta ett fakirplan från Malpensa. Klockan hann bli halv tre innan vi sade buona notte.

 

Onsdag 17/9

Det blev inte mycket till sömn i natt heller för klockan sex skulle vi upp till en väntande taxi som tog oss till busstationen. Däremot sov åtminstone jag i princip hela bussresan till Malpensa, där vi fick i oss frukost och kunde köpa Gazetta dello Sport för att läsa om matchen. ”Carlitos Bum-Bum” stod det med stora bokstäver på förstasidan. 4½ sida ägnades åt vår match. Tevez och Magnus Eriksson utsågs till bästa spelare i respektive lag (Jag lärde mig läsa Gazettan under VM 1990 och har fortfarande kvar flera av dessa gamla tidningar). En Nastro Azzuri på flygplatsbaren hanns det med.

Trots att SAS-planet var en timme försenat och Öresundståget knökafullt satt jag tidig eftermiddag lugnt i bastun på Ribersborgs Kallbadhus och berättade inlevelsefullt om gårdagens upplevelser.

 

Fortsättning följer!

 

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: