USA 2015 DEL 2 – NEW ORLEANS, LOUISIANA
Årets USA-tripp hade tre destinationer: New York, New Orleans och Austin. Här kommer den andra av tre berättelser.
Louis Armstrong International Airport. Då vet man att man landat i New Orleans, Louisiana. NOLA, Big Easy, Nawlins…Äntligen var vi i Södern! Vi landade före tidtabellen, vid 13-tiden och möttes av värme och vänliga människor. Vi checkade in på Pelham Hotel som bjöd på rymliga rum med var sin säng åt oss alla, men inga fönster.
Äntligen kunde jag kasta de förhatliga strumporna (ja, jag tycker mycket illa om strumpor), dra på de nyinköpta Carhart-shortsen från Dave’s och gå ut i enbart kortärmad skjorta utan jacka. Ljuvligt. Vi promenerade några minuter in i French Quarters och hamnade på Old Coffee Pot, vårt stam-frukostställe från förra resan. Nu blev det istället lunch i form av Jambalaya med två svala Abita Amber på deras innergård. Ett knippe sexiga tjejer gjorde oss sällskap och bad oss fotografera dem, tyvärr inte med våra kameror. Vi gick en promenad genom de franska kvarteren och insöp atmosfären, vidare in på Frenchmen Street, som är att föredra framför den förskräckligt Ibizafierade Bourbon Street, och rekade gig. Blåsorkestrar tutade överallt. Inne på French Market tog jag och BF en mycket god Frozen Stawberry Margarit, på Banana Republic. Vi handlade med oss vatten, öl och snacks hem till hotellet och vilade med en Shiner Bock på rummet. Undertecknad hade en hel del bokföring att göra. Med fyra olika loggar att underhålla (vanliga dagboken, resedagboken, konsertloggen och öl-loggen) är det mycket som skall skrivas.
På kvällen gav vi oss åter in i Vieuz Carré och dinerade på Pierre Masperos. Cajun King drink före, Abita Andygator (8%) öl, appetizer med räkor samt Red Beans and Rice. En ursnygg och trevlig negress som servitris därtill. Växlade några ord med henne när amerikanska flottan, som var på besök i hamnen, bjöd på ett stort fyrverkeri och ändå har jag glömt vad hon hette. Ack!
(USS Cole samt ytterligare en Arleigh Burke-jagare och ett landsättningsfartyg med docka låg i hamn) Efter supén gick vi runt lite på Frenchmen St där folklivet var galet glatt. Vi hamnade på Bamboulas och såg Mem Shannons trio. Bra flyhänt gitarrist och en go gubbe. Två Abita Amber innan vi gick hem. Köpte en liten flaska Jameson i den nattöppna närbutiken bara för att man kunde. OK, vi tog en liten nightcap innan vi lade oss i våra respektive sängar vid 01.10-tiden.
Fullt blås på Frenchmen Street!
REGISTERUTDRAG
Nr 1244 Mem Shannon & the Membership Trio
Lokal Bamboula’s Datum 2015-04-28
Ort New Orleans, La.
Land U.S.A.
Band
- Mem Shannon & Trio J
Pris 0.00 Färdigloggad J
Komm Återigen jävligt bra blues! Flink gitarrist.
1 Harding, Eugene ”Gene” dms
1 Repholz, Will b
1 Shannon, Mem gtr voc
Mem Shannon
Så blev det onsdagen den 29/4 och väckaren ringde 08.50. Ja, i ett fönsterlöst rum måste man ha väckaren på annars vet man inte om det är dag eller natt! Skönt med en helt egen säng.
Trion var nu en kvartett, mannen vi kan kalla HD hade anlänt vid 01-tiden i morse. Frukost fann vi på Huck Finn’s fem minuters promenad in i French Quarter, med en mycket glad och vänlig servitris. Ah…Södern! Eggs Benedict. Mmmm. Vi tog en promenad i den gassande solen längs Riverwalk. Mississippi flöt mäktig och lätt svalkande förbi. Tog en första öl på the Crazy Lobsters uteservering, en Abita Spring IPA. Därifrån tog vi spårvagn till French Market och gick till skivbutiken Music Factory för lite CD-shopping. En mycket välsorterad affär främst med lokala artister. Det blev fem fräscha jazz-CD före egen del. Lunch intogs på French Markets food court – Gator Bites med Frozen Margaritas, mycket gott. Vi följde MFF-HBK 3-1 på våra telefoner. Åter till Music Factory för ett in-store-gig med Kermit Ruffins. Trångt, svettigt och bra. ”I’m so New Orleans” sjöng Kermit (Titellåt från nya plattan) och det stämde bra. BF, HD och jag pustade ut med 2 öl (Jockomo IPA och en PBR) medan FL fixade Kermit-autografer på våra CD. Hyggligt! Promenad längs Bourbon Street som på eftermiddagen ännu inte nått infernostatus, en sista öl på The 21st Amendment med trevlig tradjazztrio, tpt/voc, pno, tb. Därefter åter till hotellet för loggning, cider, nötter och TV-nyheter från kravallerna i Baltimore.
19.30 började aftonen med en enkel men OK burger-dinner på New Orleans Seafood & Hamburger Co. Upp till the Funky Pirate på Bourbon St, ett av få ställen där värt ett besök, åtminstone när den väldige Big Al Carson & the Bluesmasters spelar, vilket de gör om onsdagarna. Väl bänkade blev BF och jag kvar för tre set och tre öl, Abita Amber och Shiner Bock. FL och HD gav upp efter två set. Den gigantiske Al kan verkligen sjunga och är en härlig entertainer när han är på humör, och det var han definitivt ikväll. Rad him sen, hemma runt midnatt och efter loggning och vissa andra plikter i säng en timme senare.
Kermit Ruffins med Miss Haruka på Music Factory
REGISTERUTDRAG
Nr 1245 Kermit Ruffins
Lokal Music Factory Datum 2015-04-29
Ort New Orleans, La.
Land U.S.A.
Band
- Kermit Ruffins J
Pris 0.00 Färdigloggad J
Komm Mycket bra in-store i knökafylld butik.
1 Anderson, Jerry Barbarin dms
1 Kikuchi, Miss Haruka tbn
1 Morris, Kevin [NO] b
1 Ruffins, Kermit voc tpt
1 Tsuji, Yoshitaka ”Z2” epn
Nr 1246 Big Al Carson & the Bluesmasters
Lokal The Funky Pirate Datum 2015-04-29
Ort New Orleans, La.
Land U.S.A.
Band
- Big Al Carson & Bluesmsts J
Pris 0.00 Färdigloggad J
Komm Han sjunger bra och är en härlig entertainer. Stor större Al!
1 ”Cat” *in gtr
1 Carson, Alton ”Big Al” voc
1 Rollins, Rodney dms
1 Scott, Harold b
1 Sterling, Harry gtr voc
BIG Al Carson på the Funky Pirate
Revelj 08.45 denna sista torsdag i april. Rendevouz i receptionen 09.30. Frukoststället the Ruby Slipper nästgårds hade 25 minuters väntelista så det blev Huck Finn’s igen. Lika bra det. Mrs Watsons Breakfast: 3 ägg, bacon, hash browns, coffee och OJ. Kort visit på hotellrummet innan det var dags att åka skolbuss. De gula, trånga, iskalla, ofjädrade bussarna tog oss ut till Fairgrounds Racecourse för årets New Orleans Jazz & Heritage Festival, eller JazzFest, eller NOJF. Det var tredje gången som vi var på denna gigantiska musikfestival som bjuder på musik av alla de slag på tolv olika scener från klockan 11 på förmiddagen till 19.00 på kvällen.
Började i bluestältet (Blues Tent) med Spencer Bohren, som var rätt OK folk/blues. Robert ”Bilbo” Walker därefter var katastrofalt dålig, rytmsektionen urusel. Hans fru på bas är nog den sämsta basist jag någonsin sett. FL och HD flydde först, jag och BF strax därefter under mordet på ”Memphis, Tennessee”. Vi gick en runda och hamnade i tradjazztältet (Peoples Health Economy Hall Tent) där vi såg slutet på Paulin Brothers Brass Band, helt OK. Jag mådde lite tjyvtjockt så att dricka vatten och sitta ner och vila var bra. Vi gick vidare till Acura Stage, huvudscenen, till the Word med bröderna Dickinson, instrumentalt och lite tråkigt. Köpte en Frozen Margarita och återvände till jazztältet efter några minuter. Leroy Jones & the New Orleans Helsinki Connection med Katia, kraftig, blond finsk trombonissa. De kära damerna i Second Line var på plats och dansade med sina parasoller. Vi cirkulerade lite men var sedan åter i jazztältet för Pfister Sisters, tre mulliga damer som körde Andrews/Pointer Sisters-stuk. Sådär, men svängigt. Omgruppering till bättre platser för Tribute to Lionel Ferbos (den 101-årige trumpetaren vi hörde förra gången men som nu tyvärr lämnat in) med The Palm Court Jazz Band med Lars Edegran, Gregg Stafford, Sammy Rimington, Chuck Badie mfl. Rimington mycket bra på altsax. Avslutningen för denna dag blev en Margarita framför Gentilly Stage med Alison Krauss & Union Station. Mycket bra bluegrass med Jerry Douglas på dobro. Han gjorde ett kort, lysande soloparti med bla Allmans ”Little Martha”. Vi återsamlades 18.45 och var snabbt inne i stan med shuttlebussen. Vila och loggning på hotellet till halv nio. Middag intogs på Gumbo Pot vid ångbåten ”Natchez” kajplats på flodkajen. Daquiri, Amber, friterade ostron och räkor var sådär. Ett tåg med 4 lok och 112 vagnar rullade gnisslande i sakta mak förbi. Vi hann med två öl, Voodoo Bengal, på Claire’s Poor House innan vi gick tillbaka till hotellet 23.15. Fem i halv ett var undertecknad klar med dagens bokföring. Tro inte att det är någon sorts nöjesresa.
Katia Toivola med Tricia Boutté i jazztältet.
The Lady Jetsetters som brukar dansa i tältet!
Lars Edegran
Sammy Rimington
REGISTERUTDRAG
Nr 1247 New Orleans Jazz & Heritage Festival Day 4
Lokal Fair Grounds Race Course Datum 2015-04-30
Ort New Orleans, La.
Land U.S.A.
Band
- Spencer Bohren & Whippers J 6. Alison Krauss & Union Stn J
- Robert ”Bilbo” Walker N
- L Jones & NO Helsinki Con J
- The Pfister Sisters J
- Palm Court Jazz Band J
Pris 577.96 Färdigloggad N
Komm Krauss & Jerry Douglas bäst, Walker tidernas lågvattenmärke?
1 Bohren, André dms
1 Bohren, Spencer voc agt gtr lap
1 McCormick, Jim *in voc
1 McMurray, Alex gtr do voc
1 Nealand, Aurora asx ssx acc
1 Pomerleau, Dave ab voc
1 Sanchez, Paul *in voc
2 Ernest tpt
2 Unknown Drummer dms
2 Walker, Estelle b
2 Walker, Robert ”Bilbo” gtr voc
3 Anderson, Jerry Barbarin dms
3 Boutté, Tricia *in voc
3 Duke, Todd gtr
3 Jones, Leroy tpt voc fh
3 Longstreth, Paul pno
3 Ozaki, Nobu ab
3 Toivola, Katia tbn
4 Bendtsen, Holley voc
4 Bohannan, Benji dms
4 Davis, Debbie voc
4 Markwhat, Davis [?] ab
4 Miller, Amasa pno
4 Rooney, Matt [?] vi
4 Voelker, Yvette voc
5 Badie, Peter ”Chuck” ab voc
5 Edegran, Lars pno
5 Eugene, Wendell tbn
5 O’Connell, Brian clt
5 Powell, Shannon dms
5 Rimington, Sammy clt asx
5 Stafford, Gregg tpt voc
5 Wight, Jamie tpt voc
6 Bales, Barry ab voc
6 Block, Ron bjo agt
6 Douglas, Jerry do slg
6 Krauss, Alison voc vi
6 Tyminski, Dan agt voc mdn
Dobtromästaren Jerry Douglas
Alison Krauss på Gentilly Stage
Återigen gjorde väckaren sin plikt 08.45. Första maj och inte en röd flagga så långt ögat nådde. Härligt! Vi passerade kön utanför Ruby Slipper och gick direkt till Huck Finn’s idag, Eggs Benedict m tbh. Finbuss ut till Fairgrounds idag så vi kunde njuta av turen. Vi började vid Acura Stage och såg Kristin Diable, blond sångerska med stort band, bra, typ Grace Potter. Något att kolla upp alltså. Soligt och hett idag, svetten lackade. Efter en titt i gospeltältet (Gospel Tent) satte vi oss i bluesditot och såg J. Monque’D Blues Band (Uttalas Jay Monkey Dee). Rätt bra varierat med fife & drums och liten söt flicka (barn och barnbarn till gitarristerna) på scenen som dansade frenetiskt och nästan stal showen.
Efter det Margarita-time, sen var det jazztältet och dagens höjdare, Tommy Sancton & the New Orleans Legacy Band med en helt otrolig Ronell Johnson på trombon. Basisten Richard Moten var också enastående bra, otroligt varierat och svängigt ståbasspel. Sancton själv, fd. Pariskorrespondent för tidningen TIME, är förutom en skicklig klarinettist också en sympatisk bandledare som ger oss en liten berättelse om varje låt. Ja, det var inte bara dagens höjdare utan ett s.k. atomgig, dvs helt makalöst bra. Stående ovationer efter i princip varje låt. Ibland bara händer det, allt stämmer, man är med om när musiken och publiken blir till en högre enhet, och det här var ett sådant tillfälle. Helt enormt.
Tagna av stundens allvar satt BF och jag kvar och lyssnade på Gerald French & the Original Tuxedo Jazz Band, grundat samma år som Malmö FF, dvs 1910! Bra, men det var naturligtvis svårt att gå på efter Sanctons urladdning. Käkade Couchon-au-lait (långkokt fläsk, mkt gott) och gick sen till cajunscenen (Sheraton New Orleans Fais Do-Do Stage) för Shooter Jennings, Waylons son. Country med delar av fassans kompband. OK men inte mer. Drog via pinkning i Grandstand till Gentilly Stage för en Margarita och Chicago.
(Här krävs det en lång parantes, framförallt för den som funderar på att åka till Jazz Fest. Grundidén för pinkandet på NOJF är enorma rader av bajamajor med oftast enorma köer av blandade kön. Vi vet hur illa det funkar. Damer tar längre tid, herrar slabbar ner som f-n. Men i Grandstand finns rejäla riktiga herr- och damtoaletter, som även om det någon gång är synbart lång kö, går oerhört snabbt och är rena, snygga och med goda handtvättningsmöjligheter!)
Chicago alltså, detta gamla band från slutet av 60-talet, med en lång rad av smöriga hits, kan det vara något? Nio man varav tre blåsare. Alla blåsarna plus en keyboardist visade sig vara originalmedlemmar från start, vilket är rätt bra. Bra tryck i många låtar som ”I’m A Man” , ”Does Anybody Know What Time It Is?” och så den som heter nånting om six-to-nine bla bla…. De allra äldsta hitsen alltså, lät riktigt bra i mina öron men de smöriga balladerna från senare år gillar jag inte (Även om jag givetvis dansat sista dansen till ”If You Leave Me Now” x antal gånger…). Men i ärlighetens namn måste jag ge Chicagos show klart godkänt!
Återsamling med alla boysen 18.45 vid port 26, längre kö idag men ändå på hotellet 19.30.
19.50 satt vi åter till bords på Huck Finn’s för en drink, en öl och en mycket god burgare. Därefter var det dags för House of Blues som ligger precis intill. Först ut var Ben Miller Band, ruffig slideblues med baljbas och electric spoons. Temperance Movement var nästa akt, engelskt band med ADHD-sångare jag störde mig på. Blackberry Smoke däremot, kvällens huvudattraktion, var makalöst bra. 1h 50 min southern rock, lite högre och hårdare än sist på KB. Alla mina favoritlåtar kom med. Köpte deras senaste CD i merch-ståndet. Hem för en sista öl på rummet med BF och HD runt klockan ett. God natt!
Kristin Diable på Acura Stage
Tommy Sancton
The Amazing Ronell Johnson
REGISTERUTDRAG
Nr 1248 New Orleans Jazz & Heritage Festival Day 5
Lokal Fair Grounds Race Course Datum 2015-05-01
Ort New Orleans, La.
Land U.S.A.
Band
- Kristin Diable N 6. Chicago J
- J. Monque’D Blues Band J
- T Sanctons NO Legacy Band J
- G Fench Orig Tuxedo JazzB J
- Shooter Jennings J
Pris 577.96 Färdigloggad N
Komm Tommy Sanctons gig var makalöst bra. Best jazz gig ever!
1 Debbie X voc
1 Diable, Kristin voc gtr
1 Fohl, John gtr
1 Greg tsx
1 Lumar, Charles b
1 McAllister, Casey key
1 Scott X tpt
1 Unknown Drummer dms
1 Unknown Girl Singer voc
2 5 Mardi Gras kids *in voc
2 Cole, Willie dms
2 Defecto, Robert ”Red” b
2 Fredricks, Armady IV gtr
2 Fredricks, Armady V gtr
2 Fredricks, Victoria *in voc
2 Monque’D, James flt voc hp wh
2 Morell, Tom org pno
3 Edegran, Lars pno
3 Johnson, Ronell tbn voc
3 Marsalis, Jason dms
3 Sancton, Tommy clt
3 Wilson, Clive tpt voc
4 Baham, Andrew tpt
4 Barbarin, Lucien tbn
4 Bazzle, Germaine *in voc
4 Boyd Cannon, Tonya *in voc
4 Brooks, Detroit bjo gtr
4 Brown, Leon ”Kid Chocolate” tpt voc
4 French, Gerald dms voc
4 Laughlin, Tim clt asx
4 Paul, Roger tsx asx
4 Siberth, Larry pno
4 Windsay, Yolanda *in voc
5 Albright, Richie dms
5 Bridges, Jerry b voc
5 Jennings, Shooter [Waylon Albright] voc agt
5 Newell, Fred psg gtr hp
5 Townsend, Tommy gtr voc
6 Howland, Keith gtr voc agt
6 Imboden, Tris dms
6 Lamm, Robert key voc agt per
6 Loughnane, Lee tpt voc per fh
6 Pankow, James tbn voc per
6 Parazaider, Walter tsx flt voc per
6 Pardini, Lou key voc
6 Reyes, Walter Jr. per
6 Scheff, Jason b voc
34 Moten, Richard ab
Chicago med fokus på originalmedlemmarna
Nr 1249 Blackberry Smoke
Lokal House of Blues (NO) Datum 2015-05-01
Ort New Orleans, La.
Land U.S.A.
Band
- Ben Miller Band J
- Temperance Movement J
- Blackberry Smoke J
Pris 318.30 Färdigloggad J
Komm Mycket högre än sist och därmed (sydstats-)rockigare.
1 Miller, Ben slg voc agt per
2 Campbell, Phil voc per hp
2 Fyffe, Nick b
2 Potashnick, Luke gtr voc
2 Sayer, Paul gtr voc
2 Wilson, Damon dms
3 Jackson, Paul gtr voc agt
3 Starr, Charlie voc gtr agt slg per
3 Still, Brandon key
3 Turner, Brit dms
3 Turner, Richard b voc
13 Dicharry, Doug dms voc wbd tbn per *in tbn
13 Lepers, Scott bb voc dms *in voc
Blackberry Smoke förstärkta med två man ur Ben Miller Band gör ”The Night They Drove Old Dixie Down” på House of Blues
Lördagen började med sovmorgon ända till 9.15! HD gick sin egen väg, vi tre andra frullade på Huck Finn’s som vanligt. Gick till Sheraton för att ta bussen men det var megakö runt hela kvarteret så vi tog en taxi ut för $20. Prisvärt.
Marcia Ball på Acura Stage var först ut. Ösigt men hon var lite hes, balladerna svek. Mike Schermer på gitarr. En Margarita på väg till jazztältet för Clive Wilson’s band med Sancton & Ronell Johnson. Bra men hamnade i skuggan av gårdagens gig. Pinkade på huvudläktaren och tog en Urquell där, sen till Congo Square (Congo Square Stage), trångt som f-n men fina brudar i trängseln. Kermit Ruffins gjorde dock mest reklam för sig själv…ett plan flög över oss med reklam för hans nya CD. Hans 9-åriga dotter Kaylin Orleans (!) Ruffins sjöng ”Somewhere Over the Rainbow” så det tårades i ögonen. Han skickade sen in två snygga (vuxna) damer för att sjunga men gjorde inte mycket själv. En besvikelse. Käkade alligator pie och crabmeat shrimp etouffe med fried green tomatoes. Gott.
Jazztent igen för BF och mig, med var sin iskall Urquell i näven. Ruby Wilson’s Tribute to Bessie Smith med bla. fantombasisten Richard Moten och Gerald French var mycket trevligt och bra. Handlade sen Margaritas inför kvällens sista akt: Gregg Staffords Original Tuxedo Brass Band. Old style, rätt så bra. HD var och såg Elton John som vi ratat men som tydligen dragit rekordpublik till festivalområdet denna dag. 18.45 ställde vi tre andra oss i busskön, 20.15 satt vi i en iskall gul skolbuss. Den kvinnliga chauffören körde på bakgator som om hon rånat festivalkassan och stulit bussen men vi var ändå först 20.45 på hotellet! Segt.
Vem mötte oss på hotellet då, nyduschad och fräsch om inte HD! Han hade gått hem till fots… Vi begav oss ner längs Decatur St i French Quarters och på tredje försöket hittade vi en restaurang som hade plats utan väntan, The Corner.
Southern Belle drink, Abita Amber öl samt baconlindade ostron före en cajun-pasta. Planering inför morgondagen samt inför Texas-trippen gjordes. One-for-the-load för alla fyra på Ryan’s innan det var läggdags. Sanning med modifikation. Först bokade jag hotell i Houston och sedan vidtog loggning till 01.30.
Miss Ruby Wilsons Bessie Smith-show.
REGISTERUTDRAG
Nr 1250 New Orleans Jazz & Heritage Festival Day 6
Lokal Fair Grounds Race Course Datum 2015-05-02
Ort New Orleans, La.
Land U.S.A.
Band
- Marcia Ball J
- C Wilsons NO Serenaders J
- K Ruffins & BBQ Swingers J
- Ruby Wilsons Bessie S Trb J
- G Stafford & Y Tuxedo B B N
Pris 577.96 Färdigloggad N
Komm Mest jazz idag men Marcia Ball var nog bäst ändå.
1 Ball, Marcia voc epn
1 Bennett, Don b
1 Olson, Rick tbn
1 Schermer, ”Mighty” Mike gtr voc
1 Scott II tpt
1 Scott III bsx
1 Scott, Thad tsx voc
1 Thomas, David dms
1 Young, Red org
2 Emberson, Norman (?) dms
2 Johnson, Ronell tbn voc
2 Sancton, Tommy clt
2 Saunders, Tom ab
2 Thompson, Butch pno
2 Venet, Seva bjo
2 Wilson, Clive tpt voc
3 Anderson, Jerry Barbarin dms
3 Chauntae, Britney *in voc
3 Jones, Nayo *in voc
3 Kikuchi, Miss Haruka *in tbn
3 Morris, Kevin [NO] b
3 Ruffins, Kaylin Orleans *in voc
3 Ruffins, Kermit tpt voc
3 Tsuji, Yoshitaka ”Z2” key
3 Yamagushi, June gtr
4 Brown, André (?) gtr
4 Brunious, Wendell tpt
4 Cayolle, Brian ”Breeze” clt ssx
4 French, Gerald dms
4 Moten, Richard ab
4 Siberth, Larry pno
4 Wilson, Ruby voc
5 Allen, Paul dms
5 Eugene II dms
5 Eugene, Wendell tbn
5 McDowell, Daniel tsx
5 Stafford, Gregg tpt voc
5 Unknown Bearded Trombonist tbn
5 Unknown Trumpet Player tpt
5 Unknown Trumpet Player 2 tpt
5 Unknown Tubaist tb
Basfantomen Richard Moten
Söndagen den 3:e maj bjöd inte på någon sovmorgon utan revelj 08.45. BF och jag gick själva direkt till Huck Finn’s för frukost: Eggs Benedict och Cajun (Bloody) Mary. Alla fyra tog vi oss i taxi ut till Fairgrounds för festivalfinal. 11.15 var vi på plats just som Big Al Carson med förstärkta Bluesmasters började på Gentilly Stage. Al var i högform och bjöd bla. på sin förträffliga Barry White-imitation. Mycket folk på plats trots den tidiga starten, Al stortrivdes och levererade ett tungt set! Anders Osborne, svensk sångare, låtskrivare och gitarrist som bott och verkat i New Orleans i 30 år, på Acura Stage, var näste man ut. Han hade ryggproblem och fick spela med gitarren i en ställning. Med bla två ytterligare gitarrister i bandet bjöd han på några Grateful Dead-liknande drömska jam, rätt bra ändå.
Därefter upplevde jag i Zatarain’s WWOZ Jazz Tent min första vibrafonkonsert; Jason Marsalis med trio. Jason som var den ypperlige trummisen med Tommy Sancton, var faktiskt på Victoria i Malmö i våras, men då missade jag honom. Riktigt bra var det. Jason, som är yngste bror till Wynton och Branford, lät även sin 10-åriga dotter spela piano på en låt för att föra en familjetradition vidare.
Efter en kort Urquell-vila i Grandstand begav vi oss till tradjazztältet för Don Vappie & the Creole Jazz Serenaders, riktigt bra jazz med bra sångerska. BF blev kvar där medan jag gick och kollade lite på Lenny Kravitz men det var för mycket folk i hettan framför Acura Stage. Bluestältet och Tab Benoit blev räddningen. Hittade en bra plats som jag sedan behöll. Det var en rejäl gitarrmangling av Benoit (franskt uttal, han är N O lokala gitarrhjälte). Mer skulle det bli. Siste man ut var Buddy Guy, 78 years young, som öste på som bara den. Han har ju alltid haft en aggressiv spelstil med 100% attack och den har inte avtagit med åldern. Lite överspel någon gång och lite publikfriande gimmicks då och då men inte mer än att man kan leva med det. Han sjöng mycket bra också. Härligt att se en gammal hjälte så sprudlande vital. Tältet var absolut knökafullt och publiken i extas. En värdig final, nu var det slutfestivalat för i år!
Däremot inte slut med musiken. En lång och svettig promenad från festivalområdet längs Carrollton Ave tog oss till Rock’n’Bowl. Jävligt fräckt ställe, rockklubb, bowlingbana och barbecue-restaurang i ett. Vi träffade Clas Yngström där. Intog Red beans and rice samt diverse öl inköpta av en extremt fräck bartendrissa som flitigt exponerade sina behag. Samantha Fish på var först ut på scenen och hon exponerade sina muskulösa ben men framförallt sitt ypperliga gitarrspel. Hon har blivit betydligt bättre som sångerska dessutom. En favorit. Sonny Landreth avslutade denna mastiga musiksöndag med ett hett set. Lite svag sång, men hans oortodoxa slidespel är ytterst fräckt. Vi det här laget var vi så trötta att vi tog en taxi hem utan att ha sett huvudattraktionen Tab Benoit, men jag hade ju trots allt sett honom på festivalen. På hotellet tittade vi på sammandraget från derbyt MFF-HIF 3-1 (Eikrem 2 Berget 1) som spelats på förmiddagen vår tid. Packning och in bed 01.30. Tomorrow – Texas!
Big Al på Gentilly Stage
Tab Benoit Trio
REGISTERUTDRAG
Nr 1251 New Orleans Jazz & Heritage Festival Day 7
Lokal Fair Grounds Race Course Datum 2015-05-03
Ort New Orleans, La.
Land U.S.A.
Band
- Big Al Carson & Bluesmast J 6. Buddy Guy J
- Anders Osborne N
- Jason Marsalis J
- D Vappie & Creole Jz Sere N
- Tab Benoit J
Pris 577.96 Färdigloggad N
Komm 78 years young men lira kan Buddy. Tungt Big Al-set också.
1 Carson, Alton ”Big Al” voc
1 Rollins, Rodney dms
1 Scott, George gtr
1 Scott, Harold b
1 Sterling, Harry gtr voc
1 Williams, Patrick hp voc
1 Williams, Simon org key
2 Bolivar, Eric dms
2 Dufresne, Carl b voc
2 Gros, John (?) org key
2 Mark *in tbn
2 McFadden, Eric (?) gtr voc
2 Metzger, Scott gtr voc
2 Osborne, Anders gtr slg voc
2 Rex *in tsx flt
3 Goble, Will ab
3 Johnson, Austin pno
3 Marsalis, Jason vb
3 Marsalis, Marlee *in pno
3 Potter, David dms
4 Lamelle, Keon (?) voc
4 Unknown Bassplayer ab
4 Unknown Clarinetist clt asx voc
4 Unknown Drummer dms
4 Unknown Pianist pno
4 Unknown Saxplayer tsx bsx voc
4 Unknown Trumpet Player tpt
4 Unknown Trumpet Player 2 tpt
4 Vappie, Don gtr bjo voc
5 Benoit, Evelyn *in voc per
5 Duplechin, Corey b voc
5 Higgins, Terence dms
6 Guy, Buddy gtr voc agt
6 Palmer, Ray gtr agt
6 Summon, Marty key
6 Watson, Tim dms
6 Wright, Landon b
56 Benoit, Tab gtr voc *in gtr
Mr Buddy Guy!
Nr 1252 Samantha Fish / Sonny Landreth [/ Tab Benoit]
Lokal Rock ‘n’ Bowl Datum 2015-05-03
Ort New Orleans, La.
Land U.S.A.
Band
- Samantha Fish J
- Sonny Landreth J
Pris 196.30 Färdigloggad J
Komm $22. Frk Fisk övertygar. Landreth har unik stil.
1 Fish, Samantha voc gtr slg agt
1 Pollard ”Go-Go Ray” dms
1 Wooton, Charlie b
2 Grant, Benjamin dms
2 Landreth, Sonny slg voc
2 Reagan, Benny b
Samantha Fish ger fiskben en annan innebörd på Rock’n’Bowl.
TEXAS TANKAR 